Froste

Klockan är 9:53 och det har inte ännu blivit ljust. Vaknade idag lite före Rubens
väckning för att jag plötsligt mindes att jag inte fått något besked om mitt bostadsstöd.
Posluckan är tom så jag beger mig på en morgonpromenad till Vasas fpa. Trots det trista
ärendet njuter jag hemskt mycket av snön som knarrar under fötterna, den ljuslila himlen
och de långsamt dalande flingorna som fastnar på halsduken.
Gubben i luckan flinar åt mig, när jag frågar att om han kan kolla läget med stödet.
Jag vill att han skall sluta flina, men skitsamma för stödet har beviljats och det är huvudsaken.
På hemvägen lyssnar jag på Viva La vida, som alltid innan jul. Tänker på vilket fantastiskt, härligt
veckoslut jag hade. Det är inte mycket som behövs. Kärlek, god mat, böcker, en promenad tillsammans
i förmiddagssolen och lite Frasier. Trots den återkommande penga ångesten känner jag mig ändå
väldigt tillfreds just nu. fyra, ynka skoldagar kvar och sedan tre veckor att ladda batterierna.
Och jag klarade finska tenten. Högröd i ansiktet, svettig, flummig, svammlig men helt okej trots allt.
Nu tänker jag på börja en ny bok eller alternativt läsa lite bloggar och sedan kanske äta risglass
med hemlagad chokladsås..kram!